Idag har tre fjärdedelar av graviditeten passerat, kan ni fatta?:) Jag är så sjukt tacksam att vi får vara med om detta mirakel!

Igår när jag nös på kvällen så kom det lite kiss i trosan. Första gången det händer, men verkar tydligen rätt vanligt nu i vecka 30. Måste bli bättre med knipövningar nu!! 😂

Vår lilla dotter rör sig mycket där inne och det är så mysigt när jag och mannen ligger nära och han känner med handen över magen var hon sparkar just för stunden. Det är sånna fina, magiska stunder. Lite svårt att förstå att det är vår dotter där inne!

Inatt drömde jag att vattnet gick, nu i vecka 30, och vi befann oss o en annan stad. På sjukhuset sa de att det är dags nu, och jag sa till mannen att jag inte har läst på om alla steg i förlossningen än! Jag vet inte vad som väntar! Men vi har i alla fall gått profylaxkurs, så jag försökte andas rätt. Fast andades fel ändå 😂 Och ont gjorde det!

På måndag ska vi gå på en förlossningsförberedande föreläsning på vårt sjukhus. Ska bli skönt, jag behöver nog börja förbereda mig inför förlossningen nu, inte långt kvar ju! Innan har det känts så avlägset...

Men jag känner mig inte rädd för förlossningen. Inte alls faktiskt. Ser fram emot den, för den betyder att vi kommer att få träffa vårt lilla mirakel, vår dotter!

Det jag har varit rädd för under flera år är att INTE få uppleva det här. Och den smärta som man känner under förlossningen, visst den kommer bli tuff, men inget jämfört med den smärta som den ofrivilliga barnlösheten gav!

Förlossningssmärtan varar för en stund. Sen får vi världens bästa gåva!

Tack Jesus att vår dröm blir sann ❤️