Känns mindre ensamt
Tack för alla kommentarer, kul att ni uppskattar att jag skriver. Jag startade bloggen för att jag kände att jag behövde en ventil, någonstans där jag helt ohämmat kunde få ur mig det som känns jobbigt. Och det är en otroligt bra terapi för mig.
Jag känner mig mycket mindre ensam nu när jag har fått läsa om flera andra som befinner sig i samma situation. På ett sätt känns ni, som jag inte känner eller ens har träffat, mycket närmare mig än mina vänner just nu. Just för att vi går igenom något som de flesta inte gör, som de flesta inte förstår. Vi kan förstå varandra på ett sätt som ingen annan gör.
Vi ska klara detta, vi är riktiga kämpar och en dag så ska vi också bli mammor!
Gud, låt 2017 bli vårt år!
Året då vi får vårt lilla mirakel.
Året då vi får vårt lilla mirakel.
