Pressande förmiddag!!!

Kära nån vad stressade jag och min man blev denna förmiddag.
 
Hade förberett igår kväll och packat ner både en vanlig ägglossningssticka, samt clearblues digitala ägglossningstest i min handväska. Planen var att testa med båda testen på jobbets toalett kl 10.00 och sedan om det blev positivt, åka hem och ta ovitrellesprutan kl 10.30. Jag hade fått instruktioner om att den ska tas mellan 10.00-10.30 efter omslag på äl-testen. Något jag blev lite stressad över, eftersom att LH-hormonet utsöndras mer senare på dagen, inte direkt i morgonurinen. Fattar inte varför kliniken säger att man ska testa med morgonurinen, det är ju graviditetstest man ska göra det på, inte ägglossningstest? ÄL-test brukar jag alltid ta på andra kissningen, typ vid 11-12 annars... Nåja...
 
Klockan tio låste jag in mig på jobbets toalett och kissade i ett plastglas. Det kröp omkring en äcklig silverfisk i toan som jag fick döda innan jag kunde börja med testerna. Tog först den billiga stickan och testade, och strecken blev nästan lika starka, men inte helt. Testade då med clearblue, men råkade göra fel. Jag stoppade inte in stickan i hylsan innan jag doppade ner den i kisset, så det dök upp en felkod bara istället för en glad gubbe eller en tom ring. PANIK! Vad gör jag nu? Skulle jag ha fått en glad gubbe eller inte? Ska jag åka hem och ta ovitrellsprutan nu eller inte? Jag hade inga tidsmarginaler direkt. Jag skulle inte hinna åka och köpa ett nytt test och jag skulle ändå inte ha något kiss kvar i mig. Dessutom ska man ju helst vänta några timmar och "fylla på" innan man kissar på stickan.
 
Ringde mannen och var förtvivlad. Bad honom ringa RMC och fråga vad jag skulle göra, men han visste inte vad han skulle säga till dem så han tyckte det var bättre att jag skulle ringa. Panik. Googlar upp numret till RMC. Första lediga telefontid kl 13.00. Panik. Ringer tillbaka till mannen och säger att jag inte får tag på RMC, säger att han måste försöka ringa till receptionen på sjukhuset och be om att bli kopplad akut! Säger också att hans föräldrar, som han hade hemma på besök just då, måste skjutsa honom till mitt jobb med nya clearblue-stickor. Han frågar vart jag har dem. Inser att det kanske är bättre att jag åker hem och styr upp detta. Kastar ner mina kiss-stickor i handväskan och springer ut från jobbet, till bilen. Kör 30 km för fort den korta vägen hem till vårt hus. Hade bett mannen att skicka iväg föräldrarna tillfälligt eftersom jag inte kände för att dela denna panikartade, känsliga situation med dem. Mannen hade varit nära att slå sönder något på grund av att han blev så pressad av situationen. Men han hade mirakulöst nog lyckats få en telefontid på RMC kl 10:45. Trycke upp mina tester i nyllet på min man och frågar om han tyckte att de såg positiva ut. Han har ingen aning. Bestämmer mig för att försöka trycka ut lite kiss i en mugg och lyckas få ut några teskedar. Jag testar igen med clearblue, och gör rätt denna gång, men ändå dyker den sketna felkoden upp direkt. Inget blinkande och ingen glad gubbe. Panik! Mannen frågar vad det är för fel och jag bryter nästan ihop och skriker "sluta pressa mig". Jag hade inte tid för att försöka svara på hans fråga, speciellt inte då jag inte visste själv vad felet var. Panik! Han dundrar iväg till ett annat rum. Jag drar fram ett nytt billigt test och doppar den i muggen, lägger den plant. Öppnar mitt sista clearbluetest och doppar den i kisset och precis då ringer RMC. 
 
Jag lyckas låta ganska samlad och kontrollerad på rösten, trots att paniken inombords bara tilltog. Håller på att räkna sekunder jag har doppat testet samtidigt som jag försöker förklara min situation utan att låta alltför hispig. Vet inte om hon förstod hälften av det jag försökte få fram, men hon undrade varför jag tog två olika tester, varför jag inte bara körde med clearblue. Men jag har inget minne av att de har sagt att jag ska göra det? Nu började det sista clearbluetestet att blinka, men sen dök felkoden upp igen. PISS! Tittade på den billiga stickan och den såg nästan så positiv ut som det bara går! Strecken var i princip lika starka, och om jag bara hade fått göra äl-testet så som jag brukar, genom att kissa en gång på morgonen och sedan testa med nästa kissning efter kl 11 så är jag säker på att den skulle gett 100% utslag, nu var det kanske 99%.
 
Frågade sköterskan vad jag ska göra, eftersom jag skulle ha tagit ovitrellesprutan redan om jag fick positivt test. Jag berättade också att min klinik på hemmaplan hade sagt att jag borde få utslag på tisdag eller onsdag. Hon gick då och pratade med en av läkarna och när hon kom tillbaka sa hon att jag skulle ta sprutan omedelbart efter att vi lagt på. Sen sa hon att vi är välkomna till RMC för insättning på tisdag kl 14.00 och att jag ska vara lätt kissnödig när vi kommer dit.
 
Tar snabbt ut sprutan ur kylen och frågar mannen om han minns hur man gör? Men kom snabbt ihåg så jag skruvade på nålen på sprutan och ställde in dosen till 250. Sa till mannen att hämta bomull och alsolsprit. Varpå han springer in i tvättstugan, där vi verkligen inte har alsolspriten. Jag springer in på toan och börjar rota i lådorna och mannen springer efter och börjar rota han med. Kommer på att jag har handsprit i väskan. Rycker med två bommulsrondeller och säger till mannen att sprita dem. Värmer sprutan i handen någon sekund, spritan magen och tar ett rejält grepp med hud mellan tummen och pekfingret. Sticker in sprutan och trycket in medlet i mig. Ber mannen att be till Gud samtidigt att det här ska ge oss vårt barn.
 
Räknar till tio innan jag drar ut nålen och när den väl är ute kan vi äntligen andas ut.
 
Från klockan 14.00 på tisdag är jag ruvare.
Fantastiskt.

ivantan.blogg.se

Jag och min man har försökt att bli gravida i över två års tid och längtan är stor och väntan olidlig. Här på bloggen kommer jag att skriva av mig om saker som berör barnlängtan och ivf, känslor som pendlar mellan hopp och förtvivlan och den ibland krokiga vägen fram till det efterlängtade plusset. Juni 2017 - äntligen har vi plussat! (Vi lyckades på vår andra IVF-omgång.) I februari 2018 föddes vår älskade efterlängtade dotter! 2022: Nu håller vi på med syskonförsök. Vi hade sex blastocyster kvar i frysen efter IVF-omgången då vår dotter kom till. FET 1 och 2 resulterade i minus. FET 3 blev plus och lyckan fullkomlig. Vid VUL i v. 8+2 konstaterades ofostrig graviditet/MA. Så resan med syskonförsöken förtsätter, tyvärr ...

RSS 2.0