(Icke)ruvardag 1

Det var ju inte så här det skulle bli. Idag skulle jag vara på ruvardag 1 och må alldeles förträffligt. Jag skulle njuta för fullt av att vara PUPU (pregnant until proven otherwise). Istället fick vi åka hem tomhänta och sorgsna.
 
Vi har svurit, gråtit, skrikit och slagit i saker.
 
Visst hade man lite i bakhuvudet att något sådant här skulle kunna hända. Men när vi väl satt där på RMC i Linköping och de inte hade ringt, då trodde vi ju verkligen att vi skulle få ett embryo återfört. När läkaren kom och hämtade oss sa hon att vi skulle prata lite först. Då förstod vi direkt...
 
Det ena embryot hade dött direkt när de försökte tina det och de andra hade levt fram tills för en halvtimme sedan som jag förstod det. Där och då sjönk vår värld och jag tänkte snabbt att nu blir det adoption som gäller. Mina ägg måste ha superkass kvalité. 
 
Jag frågade läkaren varför så många embryon hade dött och hon sa att det kan bero på överstimuleringen, att äggen inte fick så bra kvalité pga det. Hon sa att jag inte skulle tänka på det utan att vi ska köra på ett nytt IVF direkt vid nästa mens och att de ska reglera lite så att jag inte ska bli överstimulerad, utan att vi satsar på att det ska bli förskåterföring.
 
Det är lite svårt att sätta ord på alla tankar och känslor. Känner och tänker så mycket och vet varken ut eller in.
 
Min stora oro nu är att det är något fel på mina ägg ändå. Känns ju sjukt kasst att 3/4 av våra embryon i frysen dog vid upptining. Jag pratade med mannen på vägen hem i bilen och tog upp om vårt förra FET. Jag hade då frågat läkaren om allt såg bra ut med embryot och fick till svar att "allt har sett bra ut, fram tills nu". Det var det där "fram tills nu" som jag hajade till på, och kanske sättet hon sa det på. Kanske något i blicken hos henne och embryologen, som fick mig att känna att embryot kanske inte var i topp. Att det kanske precis börjat avstanna i utvecklingen, men att de ändå tänkte ge det en chans. När jag sa det till mannen så sa han att jag bara inbillade mig. Men nu igår, så sa han att han hade fått samma känsla. Och med bakgrund av gårdagens besked känns det ganska troligt.
 
Så våra embryon tycks inte överleva mer än fem dagar. Sen kanske de har bättre överlevnadschans om det blir tidigare insättning, och speciellt vid färskförsök? Jag ska be min man ringa och ligga på om att vi ska få sätta in två embryon vid nästa IVF. Och då ska det bli ET och inte FET. Vi har ju uppenbarligen ingen chans vid FET. Känns som att en omgång har gått åt utan att vi fått en verklig chans. Känns piss!
 
Vi får som sagt sätta igång med IVF 2 vid mensen som kommer om knappt två veckor. Det är väl skönt mitt i allt, men med bakgrund av gårdagen känns det inte vidare hoppfullt.
 
Jag och mannen anmälde oss till adoptionskö på adoptionscentrum igår. Vi mejlade även dem som håller i föräldrautbildningen i vår stad. Planen är att gå kursen till hösten ifall vi inte är gravida innan dess. Och göra det sista landstingsfinansierade försöket parallellt i så fall. Sen sätter vi punkt för IVF. Vi pallar inte mer än så och vi har inte heller ekonomi att först lägga 90.000 kr på ett trepack, och sen eventuellt adoptera ändå. Nej, då kör vi hellre på adoption direkt. Även om det är dyrt, så vet vi ju att vi får ett barn. Sen är jag medveten om att det är en sjukt lång och krokig väg, men det känns skönt att i alla fall ha startat upp processen. Börjat tänka mer i de banorna.
 
För igår dog hoppet om att få bli mamma till biologiska barn ännu mer...
Anonym
2017-05-01 @ 08:19:14

Hej
Mycket tråkigt för er och o de här läget gäller det att ta hand om varandra, ja tycker de låter som en bra idé att få sätta in 2ägg, sen angående adoption så är de en bra sak att stå i kö för med, vet att de är lång kö och förändrautbildningen är ett ja ett ganska tråkigt kurs, sen kommer ni träffa på likasinnade som även med har försökt med ivf, är rätt skönt att prata av sig på de kursen.

Svar: Hej! Har ni gått föräldrautbildning? Ska ni adoptera eller har ni gjort det? Kram
I väntan

vrstridochvgentilldig.blogg.se
2017-05-01 @ 08:51:58
URL: http://vrstridochvgentilldig.blogg.se/

Åh nej 😢 jag är så ledsen för er skull. Hoppas på att ni får något till frysen vid nästa som ni kan ha till syskon och att det tar sig vid ET. Vid min första IVF fick vi bara 4 ägg. Alls fyra var av toppkvalite och tre gick till frysen. Det sista klarade inre upptiningen och inget av de toppkvalite embisarna tog sig. Vid IVF 2 fick vi INGA till frysen. Vid IVF 3 fick jag tre tvådagars. Det jag vill säga med detta är att även om kvaliteten kanske inte var så bra denna gång kan det vid nästa IVF ha helt andra resultat. För mig har ingen behandling vart den andra lik. Håller tummarna för att det vänder och att guldägget finns vid nästa.

Bra där med adoption💓💓💓 jag funderar också en del på det💓

Styrkekram till er💓

Svar: Tack fina du för uppmuntran ❤️Ja, det känns inte så jobbigt längre att tänka på adoption. Vi blir glada oavsett om vi får ett biologiskt eller adopterat barn har vi landat i.💜
Stor kram!
I väntan

Kristina
2017-05-01 @ 10:36:27

Jag tycker detta låter som en fruktansvärd situation. Jag ska inte försöka säga något som jag tror gör att ni mår bättre. För jag kan inte förstå denna paniken. Jag förstår i alla fall att ni måste må så dåligt. Lite ljusning är ändå att ni snart får börja om med IVF 2. Låter väldigt tryggt att de ska justera mediciner och doser. Det låter som en bra läkare ändå. Jag blir glad att ni står i kö nu till AC nu. Det gör vi ju också och det känns som en skön trygghet. Jag hoppas så för er nu. Ta hand om varandra och mycket styrka till er! Kramar

Svar: Tack fina du! ❤️ Känns skönt att vi ställt oss i adoptionskö och att vi får komma igång med ivf så snart igen. Kramar
I väntan

Anonym
2017-05-01 @ 20:52:15

Hej
Japp Vi gick den förra hösten och vi är nu den perfekta föräldrarna... nej vi ska inte adoptera, vi gjorde 10 ivf försök och på 10 gången så krävde vi att få båda insatta och ett lyckades, så
Ge fan inte upp hoppet Rent ut sagt , ja vet exakt hur ni känner och hur ni mår..
Mvh mr marty

Svar: Oj, vad härligt att det gick till sist för er, fantastiskt!
I väntan

Madde
2017-05-01 @ 21:09:39
URL: http://minstorstalangtan.blogg.se

Vad ledsen jag blir av att läsa detta! 😥 Men skönt att ni får komma igång snabbt igen & slippa vänta flera månader. När jag höll på att bli överstimulerad fick jag inga embryo till frysen.. denna gången blev jag inte överstimulerade och fick ett till frysen. Så det kan säkert ha något med överstimuleringen att göra, äggen blir ju inte av lika bra kvalité då. Var ledsna & nere nu för att sedan komma tillbaka starkare än någonsin när det är dags för nästa försök. Kämpa på! Kramar

Svar: Tack för pepp! Stor kram<3
I väntan

Matelan
2017-05-04 @ 14:38:26

Jag har hållit mig ifrån alla bloggar om barnlöshet ett tag och kom nu in på din och läste ikapp. Det är ju en av fasorna i processen att äggen inte ska överleva upptiningen. Jag blir så ledsen av att läsa detta och sänder er en stor styrkekram.

Svar: Tack <3
I väntan




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

ivantan.blogg.se

Jag och min man har försökt att bli gravida i över två års tid och längtan är stor och väntan olidlig. Här på bloggen kommer jag att skriva av mig om saker som berör barnlängtan och ivf, känslor som pendlar mellan hopp och förtvivlan och den ibland krokiga vägen fram till det efterlängtade plusset. UPPDATERING: Juni 2017 - äntligen har vi plussat!

RSS 2.0