Då var det andra äggplocket avklarat!

 

I morse klev vi upp strax efter kl 06.00 för att duscha innan avfärd. Jag drack något glas juice innan vi åkte och tog med mig saft på vägen. Solen strålade och det kändes som en härlig dag! Vi kände oss inte stressade som sist (när vi skulle vara på kliniken kl 07.00 och det var vinter och mörkt och kallt och regnrusk) och undvek därmed bråk!

 

Resan upp gick jättebra och vi var framme 08.30 och hade fått tid 09.00. När vi kommer till receptionen så säger kvinnan i luckan att "det står 07.30" här. Genast fick vi lite småpanik, har de sagt fel tid till oss? Skiter sig allt nu då??? 

 

Sen när vi kom upp på kliniken frågade min man en sköterska och hon sa att de har skrivit in 07.30 på alla, så det är ingen fara. Vi skulle vara där vid 09.00, så det stämde. Puh!

 

Vi fick sitta ner i ett litet väntrum och sedan fick mannen gå iväg och lämna sitt prov och jag fick följa med en sköterska in i vilorummet där jag fick byta om till de snygga sjukhuskläderna ;) Låg där och väntade på min man ett tag och blev lättad när han kom. Sen fick vi vänta länge på att det skulle bli vår tur för äggplock, det tog över en timme innan vi fick komma in. Jag fick en kanyl i armen så länge och så fick jag ta några smärtstillande tabletter samt en lugnande tablett. Ju längre jag låg där desto mer orolig blev jag att äggen skulle släppa innan äggplocket. Ska man inte ha ägglossning 36 h efter ovitrellesprutan? Nu hade det ju gått mer än 37 h...

 

Sen var det äntligen dags att kliva in i det där rummet igen. Det var samma läkare som gjorde äggplocket sist. Jag kände mig ganska avslappnad, nu visste jag ju vad jag hade att vänta mig. Alla är så trevliga och gulliga också!

 

Hon började med den högra äggstocken och det kändes i princip ingenting - underbart! Sen gick hon vidare till vänsta äggstocken och AJAJAJ - vilken skillnad! Sjukt ont gjorde det. Jag låg typ och kved och bad om mer smärtstillande. Men det hjälpte knappt så jag fick bara stå ut... 19 blåsor tömdes och mannen frågade hur det ser ut med överstimuleringsrisken. Hon tyckte det såg bra ut så hon trodde på återföring på fredag.

 

Till slut var äggplocket äntligen över och jag fick gå tillbaka till vilorummet och ligga ner med en varm kudde mot magen och en varm filt över mig. Sen fick vi äta jättegoda frallor och mannen fick dricka sitt efterlängtade kaffe.

 

Sen kom sköterskan in med ett papper där det stod att vi fått ut 16 ägg. Om det var vår första IVF hade jag blivit jätteglad över så många ägg, men nu vet jag att det inte alls bara behöver vara positivt.

 

Men nu får vi ändå tro att dessa ägg ska ha bättre kvalité eftersom jag inte verkar bli överstimulerad och att de ändå har anpassat dosen lite... 

 

Så på fredag kl 14.00 får vi förhoppningsvis tillbaka ett guldembryo som om några år kommer att kalla oss mamma och pappa.

 

<3