Har lugnat mig...

Igår mådde jag verkligen inte bra, var typ ett nervvrak. Idag har jag hämtat mig igen och känner mig mer stabil ;)
 
Natten var dock HEMSK. Jag vaknade klockan ett på natten av att hunden hoppar upp i sängen och börja slicka mig i ansiktet. Efter det lyckas jag inte somna om och börjar få panik när närmare en timme har gått, eftersom jag skulle jobba på mitt nya jobb idag. Väcker mannen och säger att jag har panik typ. (Han skulle ändå vara ledig idag) Så han börjar massera mig och sen börjar jag gråta okontrollerat. Alla spänningar jag byggt upp under dagen kom ut. Till sist efter flera timmar lyckades jag somna om, så några timmars sömn fick jag tack och lov.
 
Min man föreslog igår att han skulle ringa till RMC idag och fråga varför vi inte ska ta lutinus. Jag sa, "men du vet ju inte vad du ska säga, du är inte så insatt". Så vi skrev ner frågorna och det var så gulligt när han läste upp dem, han fattade knappt hälften av mina frågor :) Men gulligt av honom! Så han ringde dem i morse och såklart var det samma kvinna med det korta tonfallet igen...Tyvärr verkar det vanligt att sura kvinnor jobbar i receptionen på olika kliniker och jag har fått känslan av att män får bättre bemötande av dessa än vad kvinnor får. Men det stämde inte i detta fallet.
 
Vi fick inte ur henne så mycket mer än att "det är så vi gör". Inget varför eller svar på mina frågor. Får ta det med läkaren sen vid insättningen. Och så måste jag nog släppa mitt kontrollbehov och tro att jag kan bli gravid även utan lutinus. Jag har ju faktiskt testat lutinus en gång när vi körde med letrozol-försök. Det hjälpte ju inte mig att bli gravid då, så det borde inte ha någon betydelse nu.
 
Nu har vi en blastis som väntar på oss nästa vecka, så jag får försöka tänka positivt att detta är vårt guldägg! Sen har vi ju tre i backup innan vi eventuellt skulle behöva göra en ny IVF. Men jag vill tro att det ska gå nu på första FET-försöket. Ska försöka hålla modet och hoppet uppe! Ska bli underbart att få ruva nästa vecka... För idag började äl-stickorna äntligen bli starkare, så jag tror att det blir fullt utslag imorgon eller torsdag. Jag hoppas helst på torsdag, för då blir insättningen på onsdag vilket innebär att jag är på mitt ordinarie jobb. Då skulle jag inte behöva krångla med det nya jobbet...
 
Nu väntar jag på att mannen ska komma hem med indisk mat, så ska vi ha en mysig dejt-movie-night.
 
Önskar en fin alla hjärtans dag till er alla fina kämpar där ute <3
Ivfdagboken.blogg.se
2017-02-14 @ 21:17:39

Hoppas att du får omslag på Stickan på torsdag så det blir till onsdag:) Förhoppningsvis får jag också glad gubbe på torsdag, insättning på onsdag. Känns dock inte så men jag hoppas:)

Svar: Spännande att vi kommer göra FET ungefär samtidigt! :D
I väntan

Resanviinteplanerat
2017-02-14 @ 21:38:30

Håller tummarna för er ❤
Ibland behöver alla spänningar få komma ut, ibland behöver man gråta okontrollerat, man klarar inte denna resan annars! Stora stora kramar ❤

Svar: Eller hur! Tack <3 Kraaaam!
I väntan

Sanna
2017-02-15 @ 09:13:43

Va fanken, ni har verkligen fått den barskaste av barskaste receptionister :( Men BRA att han ringde iaf! Skönt att någon annan tar fighten ibland. Skönt att lugnet kunde lägga sig, detta kommer gå bra ska du se!! KRAM

Svar: Hehe jaa.. Ja, jätteskönt! Han får ringa om sånna grejer ibland när jag inte orkar. Taack <3 Kramar!!
I väntan

Matelan
2017-02-15 @ 13:39:28

Gör ni insättningen 6 dagar efter ÄL? Vi fick göra insättningen 7 dagar efter ÄL. Vilken klinik är ni på?

Svar: Vi gör insättning sex dagar efter positivt äl-test, så det blir fem dagar efter ägglossningen. Våra embryon odlades i fem dagar, så därför. Vi går på RMC i Linköping. Odlades era embryon i sex dagar mån tro?
I väntan




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

ivantan.blogg.se

Jag och min man har försökt att bli gravida i över två års tid och längtan är stor och väntan olidlig. Här på bloggen kommer jag att skriva av mig om saker som berör barnlängtan och ivf, känslor som pendlar mellan hopp och förtvivlan och den ibland krokiga vägen fram till det efterlängtade plusset. Juni 2017 - äntligen har vi plussat! (Vi lyckades på vår andra IVF-omgång.) I februari 2018 föddes vår älskade efterlängtade dotter! 2022: Nu håller vi på med syskonförsök. Vi hade sex blastocyster kvar i frysen efter IVF-omgången då vår dotter kom till. FET 1 och 2 resulterade i minus. FET 3 blev plus och lyckan fullkomlig. Vid VUL i v. 8+2 konstaterades ofostrig graviditet/MA. Så resan med syskonförsöken förtsätter, tyvärr ...

RSS 2.0