Det känns som att jag ständigt står på branten. Det behövs bara en liten knuff så åker jag ner... I det där svarta hålet som är så svårt att ta sig upp ur.
Känner mig på bristningsgränsen. Vet inte hur länge man ska klara av det här? Ett enda graviditetsbesked till från par som lyckas direkt och jag kommer förmodligen flippa totalt.
Igår fick jag ångest av att gå i mataffären. Klarade inte av att se föräldrar med sina små barn. Kände för att skrika åt dem, "fattar ni hur lyckligt lottade ni är?". Var livrädd för att träffa någon gammal klasskompis eller liknande som skulle visat upp sina barn och frågat om jag hade några.
Låter som om jag håller på att bli galen va?
Hemskt vad den här barnlösheten gör med en. Den äter upp mig inifrån. Hur mycket av mig kommer det finnas kvar efter allt det här?
Orkar inte träffa de vänner som vi brukar umgås med. ALLA dem lever familjelivet och har barn nummer två på gång eller så har det redan anlänt.
Jag klarar inte av att se deras familjelycka. De kan aldrig förstå vilka hemska känslor man brottas med som ofrivilligt barnlös. Hur avgrundsdjup sorgen är. Jag bara klarar inte att möta dem just nu... De kanske tycker att jag är konstig som drar mig undan, men det känns som en ren överlevnadsinstinkt. Jag måste göra det för att över huvud taget orka...
Det svarta hålet har slukat mig igen.
Och den utlösande faktorn denna gång var som så många gånger förut facebook!
Hatar facebook för att de inte tar hänsyn till ofrivilligt barnlösas känslor. Sajten bara spyr upp information om vilka som nyligen blivit gravida eller mammalediga. Bilder på ultraljud eller små söta bebisar trycks upp i ansiktet på en i stort sätt dagligen. Även om man försöker "ofölja" så många som möjligt av dessa personer så är det ändå som att scrolla i ett minfält. Man vet aldrig när nästa graviditetsbesked exploderar i ansiktet på en. Det borde finnas ett slags filter för ofrivilligt barnlösa som filtrerar bort allt som har med gravida och spädbarn att göra. För att inte tala om de sjukt provocerande bebisanonserna som dyker upp bara för att man befinner sig i åldern för att vara mamma.
Haha, min man håller väl också på att bli lite "galen". När vi tittade på bingolotto på uppesittarkvällen visades ett inslag om att man kunde man vinna leksaker till sina barn, varpå min man skrek "MEN VI HAR INGA BARN!!!" till tv:n.
Ja, kära nån, den här karusellen gör en verkligen knäpp!
URL: http://minstorstalangtan.blogg.se
Ja, som man avundas alla andra som lever familjeliv & som får sina barn! Man vill bara stoppa tiden för alla vänner också, så man inte "halkar efter" så mycket. Det tar hårt på krafterna & psyket att vara ofrivilligt barnlösa, men tänk så mycket mer vi kommer uppskatta våra barn! ❤️