Skumma drömmar

 
I natt drömde jag jätteskumt.
 
För det första var vår omgivning kritiska mot att frysa in embryon så jag började tvivla på om det var rätt eller fel. Kände ångesten i drömmen om vi skulle göra det eller inte...
 
Sen fick vi hem våra fyra embryon på posten. Fyra små skålar med livliga embryon. Min mamma skulle hjälpa mig att föra tillbaka embryot. Min syster ville vara med och titta på. Vi valde ut det livligaste embryot och förde tillbaka det på mensdag 5. Ingen slang eller så, utan bara längst upp vid livmoderetappen så skulle de få åka upp själv in i livmodern. Jag skrek åt min man att han skulle hålla upp mina ben så att det verkligen åkte upp i livmodern...
 
Mamma hade också råkat ta ett embryo och lägga det i en annan embryos skål, så att de kletade ihop sig. Jag sa "nej, så kan du inte göra", så hon tog isär dem igen, men det såg ut som att det ena embryot tog lite celler från det andra, så nu undrade jag om dessa embryon hade blivit förstörda. Jag kom också  på att vi hade fört tillbaka embryot i mig alldeles för tidigt. Det skulle ju vara fem dagar efter ägglossningen! Nu var allt förstort. Nu var det bara ett embryo kvar. Skulle vi föra in den i samma cykel nu också, efter ägglossningen? Eller var allt kört?
 
Jag bad mamma att ringa rmc och fråga...
 
_______
 
Haha, ja, helskumma drömmar. Men det visar väl lite vad som försigår i skallen.
Jag läste igår om kändisar som gjort IVF och vissa valde kön på embryot och vissa körde genom surrogatmammor. Kände att det är att gå för långt. Har själv funderat över det här med att frysa in embryorna, att det känns lite skumt. Är det ett påbörjat liv som ligger i frysen, eller påbörjas det först när det fäster i livmodern? Sånna tankar snurrar runt i mitt huvud, men jag har inget säkert svar. Jag vet faktiskt inte. 
Sen att mamma var inblandad i drömmen måste ha varit för att jag pratade med henne igår. Har inte berättat för henne var i processen vi är, men jag vet att hon tänker på oss och ber för oss. Funderade på om jag skulle berätta, men kände inte att jag ville/orkade.
Sen är det såkart all oro som ligger och skvalpar kring om det ska funka över huvud taget? Kommer embryorna klara upptiningen? Kommer de att fästa i livmodern? Kommer vi få plussa? Kommer vi att få vårt barn?
Allt är så osäkert.
 
Önskar att vi hade kunnat vara ett av de paren som får bli gravida naturligt. Att slippa allt vad den här karusellen innebär.
 
Önskar inte någon det här.
Sanna
2017-02-05 @ 11:43:34
URL: http://babydesires.wordpress.com

Haha ja fy fan vad drömmarna blir skumma när man har så mycket tankar som virvlar i ens huvud. Men nej. inte göra det hemma och inte utan slangar haha, bäst att göra det på kliniken ;)

Snart är det dags!! Woop Woop!

Svar: Haha eller hur, men det här var nog det skummaste jag drömt ;P Hihi, bra råd, det kör vi på. Inga hemmabehandlingar ;)
Yeeeyyy!!!!
I väntan

Eme
2017-02-05 @ 12:16:03
URL: http://elefantmammansliv.blogg.se/

Gud va hemskt det måste ha varit att vakna upp sen. Du måste ju ha funderat på om det var sant och satt igång en massa tankar. Stackare! Nervositeten kan verkligen spela än ett spratt. Ta det bara lugnt så ska du se att det går bra.

Svar: Haha, ja, det var verkligen skumt ;P Tack, ska försöka lugna mig. Ska iväg och shoppa lite nu, det är alltid en bra distraktion i tankarna! Kram
I väntan

Pånolligen
2017-02-05 @ 17:55:26

Haha skrattade högt för mig själv när jag läste om din dröm :) tur det inte funkar så på riktigt :) angående embryon till frysen, tycker inte att det är något konstigt med det personligen, livet börjar ju först när ägget fäster och man blir gravid. Men det finns säkerligen olika tankar om det. När jag gjorde fet sa dom att de nästan alltid överlever upptiningen så försök att inte tänka allt för myclet på det. Det kommer gå bra 👍🏻

Svar: Haha, ja den var flippad ;) Tack för peppen och uppmuntran, betyder mycket! Jag ska försöka tänka positivt, vissa dagar är det lättare än andra... Kram!
I väntan

Resanviinteplanerat
2017-02-05 @ 19:17:29
URL: http://nouw.com/resanviinteplanerat

Alltså... hahahaha! Snacka om sjuk dröm, men å andra sidan är det ju kaos i huvudet under tiden man är i behandling, så kanske inte så konstigt det blir kortslutning ibland ;) haha!
Kram på dig

Svar: Haha, eller hur! 😂 Kram
I väntan




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

ivantan.blogg.se

Jag och min man har försökt att bli gravida i över två års tid och längtan är stor och väntan olidlig. Här på bloggen kommer jag att skriva av mig om saker som berör barnlängtan och ivf, känslor som pendlar mellan hopp och förtvivlan och den ibland krokiga vägen fram till det efterlängtade plusset. UPPDATERING: Juni 2017 - äntligen har vi plussat!

RSS 2.0