Men jag är trött på att vänta. Vad 2017 än bjuder på vill jag inte vänta mer. Jag vill leva igen. Jag vill inte vara deprimerad, jag vill vara mig själv igen. Jag vill inte bara sitta och vänta på att vi ska få det som fattas oss - och då ska livet bli helt, bli meningsfullt, bli värt att leva igen... Nej, jag vill skapa mening ändå, mitt i de jobbiga omständigheterna. Finna anledningar att gå upp på morgonen, ha saker att se fram emot. Se det jag har och vara tacksam över det.

 

Det finns så mycket jag är tacksam över. Jag vill inte kasta bort flera år på att bara vänta, inte ens en månad till. Jag vill leva nu, ta vara på varje dag jag får. Se varje dag som en dyrbar gåva. Jag vill leva, inte vänta på att allt ska bli perfekt. Det kanske aldrig blir perfekt, men det är väl det som är livet...

 

2017 vill jag ändra perspektiv, vara tacksam, hitta på saker som jag mår bra av.

Självklart är min högsta önskan att vi ska få bli föräldrar, men under tiden vill jag skapa ett fint liv tillsammans med min underbara man och den bästa lilla hunden man kan tänka sig.

 

Inför det nya året vill jag inte ge några nyårslöften, dem brukar jag ändå inte hålla. Men jag vill försöka se de små ljusglimtarna i vardagen, försöka att inte ta saker eller människor för givet, tacka Gud för varje dag jag får vara frisk, leva och andas. Tacka för allt det vackra jag har fått och fortsätta att leva mitt i sorgen och ovissheten som barnlösheten innebär.

 

Jag kanske inte kommer att lyckas varje dag, men det är min bön och min önskan.

Önskar er alla ett välsignat nytt år, och jag ber att allas våra drömmar ska gå i uppfyllelse <3